Är det dags snart?
Tyckte dessutom att min bebis, min lille pojk kunde passa på att komma idag. Lite trött på att vara gravid och längtar så mycket att få hålla min egen bebis. Ge den lilla flickan en kompis och kusin att växa upp bredvid.
Min lille bebis var dock inte redo att komma ut idag. Tydligen för här sitter jag i sängen, skriver och fortfarande har en bebis i magen. Träffade min barnmorska idag och bebis som har legat med huvudet ner åt några veckor har tydligen inte rört sig neråt mer. Så mycket förverkar och tryck neråt jag haft var jag säker på att han fixerat sig men det hade han inte. Men är inte helt ovanligt att de väntar tills förlossningen är igång.
Hoppas det inte dröjer allt för länge. Kunde drömma lite att ringa upp Astrid som är hos sin farmor, video samtala och berätta för henne att när hon kommer hem så kommer även lillebror vara där. Men nu kommer jag troligtvis få berätta för henne i verkligen att snart kommer lillebror. När han väl bestämmer sig för att komma. Astrid kommer hem imorgon igen, Tobbe jobbar 12 timmars förmiddagpass hela helgen så det blir hon och jag. Ska försöka komma på något roligt, hitta energin till att inte bara sucka pch gäspa över hennes energi som jag inte når upp till. Men ska göra det bästa för en helg tillsammans med Astrid där hon och jag kan ha roligt tillsammans. Bara hon och jag, blir snart mindre av egen tid med bara hon och mig. Saknar henne nu, när hon spenderat hela sin dag hos farmor och sover där. Ingen som sparkade upp mig, motvilligt i morse, alldeles förtidigt som vanligt. Ingen som pratat hela dagen och som är igång från dess att hon vaknar tills hon däckar i sängen på kvällen. Varit väldigt tyst idag och jag saknar min flicka.
