Medan jag nattar

Verkar ta en väldans lång tid att natta Astrid ikväll. Vill inte alls och så fort hon är på väg att somna så vaknar hon. Testat lägga över henne i spjälsängen redan 2 gånger. Men hon somnar och kommer väl till ro någongång. Förhoppningsvis snart, jag är minsann trött nu efter varit vaken sen innan halv 7 imorse.


Men annars har det varit en lugn dag sedan vi kom hem från stan. Första tanken till dagens middag var att laga skinkstek och vi köpte typ allt till det också idag. Men blev att vi gjorde stuvade makaroner med stekt falukorv och bacon istället. Steken får nog vänta tills helgen helt enkelt. 

Ny dag och ny månad imorgon, har lite små saker planerade för mig och Astrid. Blir promenad, vika servetter, köpa tvättservetter, och snus, möjligvis på börja ett fotoprojekt. Men inget är som hugget i sten utan jag håller mina planer öppna. 

Förutom att köpa tvättservetter, använder dem till ganska mycket och de är slut. Används mest vid skötbordet, för bland annat torka kräk, tvätta rent mellan alla väck, torka när hon kissar ner hella skötbordet. Vi använde det till hennes bad också de första gångerna, inte nu längre dock. Till att torka och tvätta rent Astrids ögon som blir så kladdiga på grund av trånga tårkanaler. Listan är lång så måste köpa nya. Jag gör dock inte egna våtservetter av dem, funderade på om man skulle göra det innan Astrid kom. Men neeh, skippar det och fortsätter med ica basic våtservetter vid blöjbyten. 

Men nu verkar Astrid på riktigt somnat, bara ha över henne i spjälsängen också och sen är det min tur att somna. Men innan dess måste jag få väck Tobbe från min plats i sängen. Sa till han att han inte fick somna där och det har han självklart gjort. Får väl plats i kanten men jag tycker inte om att ligga så nära när man ska sova. Vi båda sover bäst med lite avstånd mellan oss, blir bara störd när man ligger in på varandra. Klart mysigt men få en bra natts sömn är viktigt! Mysa kan man göra tidigare på kvällen. Men nu börjar ögonen gå i kors, godnatt! 

Stan

Så nu har vi gjort vårt för idag! Astrid vaknade vid halv 7 imorse och då gjorde jag iordning henne för dagens äventyr. Sen åt hon och till halv 8, när alarmet ringde somnade hon om. Suck, jag som ville sova lite till men kunde vila i alla fall 20 minuter innan man fick göra sig iordning. 


Klockan 9 tog vi tåget in till staden. Tobbe skulle till rätten för vad som hände på midsommar. Jag och Astrid började med att gå till Gallerian, byta blöja och äta. Men de hade alltså öppettider för deras toaletter. Vi var där en halvtimme innan de öppnade också dessutom. Men väktaren var som tur tidigt och öppnade en stund efter vi kommit dit. 

Jag träffade aldrig min kompis för hon var inte ens där. En onödig promenad till ett ställe jag hatade att vara på. Så jag och Astrid gick och tittade i affärer. Köpte dregglisar och nya mössor till Astrid. Sen kollade jag själv efter nån klämning jag kan ha på dopet. Hittade inte något men hittade där emot en klänning som jag inte kan ha medan jag ammar. Men den kostade bara 30 kr så tänkte jag köper den ändå. 

Mötte upp Tobbe och en annan som var med oss på midsommar när de var färdiga. De höll mig sällskap medan jag käkade på Subway innan vi åkte hem. Astrid varit så duktig också. Åt, sen legat och sovit en stund i vagnen innan det blev tråkigt. Sen fick hon komma upp i bärselen där hon somnade medan vi gick i affärerna. Sen sov hon i vagnen tills dess att vi kom hem. Vi var även inom maxi så hon sov minsann länge. 

Nu sitter vi i soffan och hon äter. Vi tittar på Bones. Händer inte mycket mer idag, mer än att vi ska laga lite midag senare. Men nu ska jag lägga mig ner med Astrid bredvid, mysa under filten.


Förlossnings berättelse

Många sa till mig att jag kommer föda tidigt och att jag troligtvis inte kommer gå över tiden med bebisen i magen. Jag hoppades att det stämde för jag kände mig redo att få hålla min bebis i famnen och kände mig redo till att bli mamma.


Det dem sa stämde och jag en natt, den 10 november vaknade på natten ca 03.30 med att vara kissnödig. Inget ovanligt, fått gå upp och kissa varje natt de senaste månaderna. Fast denna gången hann jag inte mer än ställa mig upp när det börjar rinna, eller forsa. Stod stila i några sekunder och tänkte "ska jag stå kvar eller gå till toan?". Gick mot toan och lämnade ett väldigt blött snigelspår efter mig, mitt vatten gick! Det fortsatte att bara rinna hela tiden och efter en stund ropade jag på Tobbe som fortfarande sov. Sitter på toan och säger vad som hänt och jag riktigt hör hur han rusar knappt vaken upp ur sängen. 

Ringde in till förlossningen, berättade som det var. Mitt vatten hade gått men jag har inga värkar. De sa åt mig att sova och vi fick en tid för koll runt lunch samma dag. Hur kan man somna om när man vet att vår bebis kommer inom den närmaste tiden vara hos oss. Varken jag eller Tobbe lyckades med detta och efter nån timmes försökt förflyttade vi oss till soffan. 

Både mamma och Jessica följde med oss in till förlossningen där vi fått tid. De gjorde deras undersökningar och konstaterade att jag hade fått vattenavgång. Började smått få värkar vid denna tiden men inte så att det var dags ännu. Vi åkte hem igen och resten av dagen väntade vi in fler och större värkar. De kom och hela kvällen satt jag inne i duschen för att minska på smärtan. Men till slut pallade jag inte mer så Tobbe fick ringa efter mamma som körde in oss. 

Vid halv 9 kom vi och då hade jag värkar med ca 4 minuter mellanrum men var bara öppen 2cm. Barnmorskan som snart skulle gå hem sa att det inte skulle komma bebis tidigast förens på morgonen. Usch, inte alls glad över det!! Var många timmar tills morgonen. Men vi blev inlagda och jag satte mig i duschen. 

Förflyttade mig till sängen igen där jag fick lustgas samt att de satte akupunktur nålar i huvudet. De märktes inte av och hjälpte inte ett piss. Men lustgas skulle bli min närmaste vän några timmar framåt. Testade att sitta på pilatesboll med Tobbe bakom mig men satt på den bara en stund innan jag la mig i sängen igen.

Jag kände själv hur kroppen ville börja krysta. Fanns inte huvudet men kroppen självmant kände av det. Pratade inte, hade inte ögonen öppna och var i min egna lilla bubbla. Med lustgasen vid munnen hela tiden. Men fick säga till att jag ville krysta. Klockan var strax över 12 på natten då.

Personal kom in och gjorde en undersökning men var bara öppen 5 cm. Så börja att krysta var inte på tal. Ingen bebis än.

Vad som hände här ifrån framtill jag var öppen helt och det var dags att krysta vet jag faktiskt. Antar att jag mest bara la, tog emot alla värkar. Minns att de sa till mig att jag måste släppa lustgasen mellan värkarna. Men vaddå, släppa mellan värkarna? Kände inte direkt att det fanns en paus mellan dem. Gjorde ju så fruktansvärt ont HELA tiden. Smärtan är verkligen helt obeskrivlig men jag var envis i mina egna tankar att jag skulle ta mig igenom det utan någon mer smärtlindring. 

De sista 5 cm öppnade jag mig snabbt i alla fall. Sen var det dags att börja krysta och det kändes som jag la där en evighet och krystade. Hur länge vet jag inte men enligt Tobbe så tror han det var en timme. 01.44 känner jag en lättnad i kroppen och helt plötsligt har jag en bebis på magen.

Den 11 novembet kom äntligen en bebis på 3355g och på 49 cm lång. Vårt kärleks barn, Astrid.

Men trots bebis på magen så var det inte riktigt slut ännu. Stund senare var det lagsom att krysta ut moderkakan, men det gick ganska snabbt. Fick även några små bristningar som skulle sys. Fick bedövning men det märktes inte av. Gjorde så ont att jag fick ta till lustgasen. Sen står en undersköterska bredvid mig och säger att det inte gör ont, att jag bara tror det. 

Äntligen var allt färdigt trodde jag. Men då var det dags att försöka få bebis amma men det lyckades vi inte med. Tobbe fick också åka hem 2 timmar senare, han fick inte stanna kvar. Men han var själv helt slutkörd efter varit vaken i ett dygn, så han fick hem och sova lite. Detta var riktigt tufft, kände mig helt övergiven. Där ligger jag helt mörbultad, slutkörd med en bebis som inte vill amma och jag blev helt ensam kvar där inne. 

Men vid 6 tiden på morgonen rullade de upp oss till BB där jag äntligen skulle få sova, i alla fall i två timmar. Tobbe kom sedan tillbaka till oss senare på förmiddagen. Sen var vi tillsammans och sen fick jag och bebis stanna en natt till utan Tobbe. Sedan den 12 november åkte vi hem som den familj vi blivit. 

Astrid är 2,5 månad nu ungefär och sprider världens största största kärlek och glädje hos oss.