Att lämna Astrid

Har hört nu ett påstående några gånger under den senaste tiden, som lyder att jag skulle ha det svårt att lämna i från mig Astrid. 


Det handlar inte om att ha svårt att lämna ifrån henne, hon är liksom min dotter och det är väl självklart att jag då vill vara med henne. 

Jag är faktiskt mamma ledig och har inte direkt så många saker som jag måste göra där hon inte kan hänga på. Vi skaffade inte heller barn för att andra skulle ha hand om henne. Tänker inte lämna henne bara för att jag ska sitta hemma och rulla tummarna. Även om det kan vara skönt att bara vara för sig själv ibland har jag inte behov att lämna iväg min dotter för det.

Jag och Tobbe behöver också ensam tid, ja det behöver man som ett par men vi hinner med att både prata och umgås även med Astrid hemma. 

Astrid hon är 8 månader, jag lovar det kommer de gånger där vi behöver barnvakt till henne. Vi har många år framför oss.

Med det sagt så är det inte så att jag vägrar lämna ifrån mig Astrid och jag har inga problem med att lämna ifrån mig henne. Familjen får gärna ta henne nån timme om så önskas och vi är tacksamma för att hon kan vara hos familjen de gångerna vi behöver det. 

Ikväll ska vi ha en barnvakt och denna gången är det mamma, Astrids mormor som ska vara med henne. Jag och Tobbe ska ut och äta för att sedan gå på bio. Har inga mardrömmar, tvekar inte, Astrid kommer ha det bra med sin mormor.